Sånger från Andra Långgatan

Äntligen lite rättvisa i OS. Island till handbollsfinal. Matchen sänd direkt imorgon. Det är faktiskt det enda som kan få mig att bänka mig framför tv:n för att titta på bilder från hyckleri-OS.
 
Imorgon bitti kommer Reykjaviks gator att vara tomma. För just nu råder något som liknar Stenmarkfebern i Sverige på sjuttiotalet på Island. Tänk er norsk nationalism upphöjt i två. Om de vinner vet jag inte vad som kommer hända, men isländingar är kända för att kunna fira ordentligt. Landet kommer att skaka som vid ett vulkanutbrott. I vilket fall som helst kommer spelarna att tas emot som nationalhelgon i klass med Leif Eriksson.

Isländska handbollslandslaget har dessutom lyckats med något som ingen svensk idrottare lyckats med under detta OS - de är omskrivna idag på NY Times förstasida. I artikeln inne i tidningen intervjuas den isländske presidenten om den makalösa insatsen som laget gjort. Ett litet land med bara 300 000 invånare har tagit sig till final i konkurrens med lag som Tyskland, Sverige och Spanien. Tänk dig Redbergslid IK i OS-final, så osannolikt är det faktiskt. 

Redan nu är silvret klart. I och med det kan man säga att Islands samlade OS-insats slår Sveriges med hästlängder - i alla fall relativt sett.

Läs hela NY Times artikeln här.

Sist men inte minst. En fantastisk animation från några galenpannor i Buenos Aires gjord direkt på husväggar m.m. Sju minuter som måste tagit månader att färdigställa. Se det för att tro det!

Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson

Jag har läst ganska många kriminalromaner den senast tiden. Det är den enda formen av litteratur som min trötta hjärna orkar med. Och hjärnan uppskattar den här boken. Här finns färgstarka, passionerade, oförutsägbara karaktärer, en gåta som utvecklas och får mig att vilja läsa vidare och så lite action som grädde på moset. Samtidigt märker man att Stieg Larsson är initierad i ämnena och miljöerna som han skildrar, vilket skänker  trovärdighet till de ofta osannolika, men underhållande, inslagen i historien. Speciellt gäller det Lisbeth Salanders hisnande insatser som hacker.

Sammantaget känns det nytt och fräscht i kontrast till alla svenska deckare med desillusionerade, trötta poliser i centrum. Succén är välförtjänt.

Att sedan Mikael "jagärmedivarendajävlasvenskfilm" Nyqvist ska spela huvudrollen i filmatiseringen av boken är däremot jäkligt trist och förutsägbart. Men det är ju en helt annan historia...

Imorgon är det Guldäggsutdelning. Kvällen då de nyskapande reklamidéerna ska prisas. Lämpligt nog har Expressen en intervju med Roy Andersson i sin nätupplaga. Roy Andersson är en av mina idoler. Han har gjort många klassiska reklamfilmer plus några klassiska långfilmer. (Det är ingen slump att den här bloggen heter som den gör - en av hans senaste filmer heter som bekant Sånger från andra våningen.) Allt Roy gör, gör han med stort engagemang, stort hjärta och briljant intelligens. Och inte minst, stor humor. För även om vissa scener är mörka och dystopiska, så finns där alltid en glimt i ögonvrån. Det märks bäst i hans reklamfilmer, som fortfarande är bland de allra roligaste. Det senaste exemplet är spotarna för Felix ketchup, med den vresiga gubben i köket.

Jag skulle också vilja slå ett slag för två böcker med Roy Anderssons namn på omslaget. Lyckad nedfrysning av herr Moro är en antologi som han varit med och sammanställt. Jag fick den på högstadiet och den är fortfarande en bok som jag tar fram och bläddrar i emellanåt. En fantastisk samling texter och foton som berörde mig starkt då och fortfarande gör det idag. Att förklara innehållet i den boken är svårt, den finns en löst sammansatt tråd, som är självklar när man läser den. Jag citerar från Wikipedia "I innehållet märks bland annat en reklamtext från ett amerikanskt Kryonikföretag, utdrag ur Dostojevskijs Anteckningar från ett källarhål, novellen Hängningen av George Orwell sant FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Bland fotona finns bilder på dansande ungdomar, atombomben över Nagasaki 1945, en pojke som fastnat med armen i en godisautomat och en ko med framavlat jättejuver, avsett för maximal mjölkproduktion."

Den andra boken heter Vår tids rädsla för allvar och är skriven av Roy Andersson själv. Där beskriver han bland annat tillkomsten av Lyckad nedfrysning av Herr Moro, men även sin syn på mänskligheten, konstnärligt skapande och bristen på långsiktiga visioner. Titeln säger mycket om innehållet och Herr Anderssons syn på sin samtid. Respect!

Jag gjorde ett besök på Göteborgs Stadsmuseeum idag. Där pågår just nu utställningen Hem och hemlöshet. Min fantastiskt begåvade kollega Nicklas Hultman, som formgivit utställningen tillsammans med OlssonLyckefors Arkitekter, guidade oss. Det var inte bara snyggt utan kändes verkligt angeläget också. Glöm tråkigt pedagogik och mästrande pekpinnar. Detta är tankeväckande, trevligt och tragiskt - allt på samma gång.

Missa inte. Utställningen pågår till och med november.