Lite uppfångning av allt möjligt...
Jag har varit ute ur bloggloopen ett tag nu. Men jag skyller på det goa vädret. Mycket jobb, kalas och allergi har satt käppar i hjulen för min tid vid datorn. Skönt att veta att jag inte är en cyberjunkie i alla fall. Detta har hänt:
Helgen kom med stormsteg. Fredag, lördag och söndag spenderade vi på Tjörn för att snylta riktigt mycket på mina svärföräldrar. Helt fräckt ställde vi till med släktkalas i deras hem. Kusiner, mormor, farmor, morfar, moster och annat löst folk firade Moa och lillekusinen Gustav. Ett härligt kaos!
***
Jag har varit så äckligt allergisk ha jag nästan slutat att fungera. Snorig näsa, kliande ögon och en trötthet som gränsar till narkolepsi har varit symptomen.
***
Vi är numera tre musketörer i The Elliots som snickrar på nya låtar. I söndags spelade vi in en demolåt i akustiskt avskalad sättning. Det kändes bra. Än så länge håller låtarna.
***
Det känns ibland som jag är med i en ganska kass dokusåpa på jobbet. Åtminstone när man läser branchtidningar som Resumé och Dagens Media. Den senaste tiden har det skrivits en rad artiklar om företaget med minst sagt varierande nyhetsvärde.
Bland annat här, här, här och här.
***
Samtidigt lyckades den helt galna historien med den skjutne greven och reklambyråchefen (som sen visade sig vara oskyldig) ändå få uppmärksamhet som sträckte sig långt utanför den vanliga ankdammen. Nyheten bidrog definitivt till att förstärka den redan pikant bizzara stämningen på kontoret. För att inte tala om hur totalt utflippad veckan måste varit för den utpekade reklambyråchefen...
Moa fyller nio idag!
Ja må hon leva!!! Idag blev det paketöppning i sängen.
Grattis Hanna Moa på nio-årsdagen!
Skillnaden på sirap
I New York Times läser jag om skillnaden på sirap och sirap. En fråga som alltid är viktig, men kanske särskilt så om man bor i Vermont, lönnsirapens huvudstad i USA.
En gång firade vi julafton på IHOP, International House of Pancakes, utanför Fort Lauderdale i södra USA. En kort promenad från motellet, rakt över den asfalterade parkeringen, så var vi framme. En lutande plastgran med blinkande gula lampor och en grön girlang ovanför entrédörren signalerade jul. För övrigt var det business as usual.
Restaurangen gästades av oss samt ett brunbränt par i 50-årsåldern. Resten av USA verkade förbereda julfirandet till nästa dag. Paret beställde först. Två portioner stek med kokt potatis och brunsås, en kanna kaffe, en gigantisk Coca-Cola samt en stor stapel pannkakor med lönnsirap. Servitrisen tog emot beställningen utan att röra en min. En stund senare bar hon ut maten. Stek, kaffe, läsk och pannkakor. Allt på en gång.
Vi beställde pannkakor. Med lönnsirap, trodde jag. I vilket fall som helst - det var smaskigt!
Så smaskigt att vi startade Egg & Milk. Hos oss kan du ta hur mycket sirap du vill på dina pannkakor. Och du kan alltid välja mellan majssirap eller äkta lönnsirap.
För det är faktiskt så att skillnaden är stor. Jag föreslår att du jämför själv.
Borta från stan
Väldigt retro.
1-årsjubileum för min vikt
Just idag är det exakt ett år sedan jag bestämde mig för att gå ner i vikt. Bilden till vänster är tagen just den 16 april 2008. Den till höger är tagen häromdagen. Det mesta av vikten förlorade jag under de första sex månaderna så det senaste halvåret har mest handlat om att hålla vikten. Och det är tufft ibland.
Först och främst mår jag mycket bättre, det är den största vinsten. Orkar mer, är piggare och gladare och sover bättre. Men sedan är det klart att det är skönt att kunna köpa kläder i vanliga affärer, vilket jag faktiskt inte kunde innan. Då fick jag gå till herrekiperingsaffärer med skjortor och kavajer i stora storlekar och gubbiga modeller.
Lite fakta: Imorse vägde jag 29,9 kg mindre än när jag startade. Mitt midjemått är 18 cm mindre, men fortfarande lite för stort för att vara hälsosamt faktiskt. Och mitt BMI har gått från fetma till dagens BMI som är inom gränserna för s.k. idealvikt.
Så här ser skillnaden ut i siffror:
2008 2009
Vikt 116,3 kg 86,4 kg
Midja 121 cm 103 cm
BMI 31,2 23,2
Det är en ständig kamp att hålla vikten. Just nu springer jag ungefär varannan dag inför Göteborgsarvet, vilket hjälper. En annan strategi är att jag håller igen under veckodagarna medan jag äter rejält på helgerna. Att unna mig sötsaker, öl, vin och god mat fredag-lördag gör att jag orkar att tänka på vikten resten av tiden.
I helgen ska jag fira med några riktigt goda och kalla öl!
Morgonpromenaden
Korsar spårvagnsspåren och vägen i Allén.
Robert Smith som sjunger "Boys don't cry..."
Solen som speglar sig i kullerstenarna längs kanalen.
Bron och rondellen och cyklisterna och bilarna.
Pedagogen och Nef och skylten med rökförbudet.
Martha Wainright som sjunger "Bleeding all over you..."
Barnen som leker på Gustaviskolans skolgård.
Södra Larmgatan. En latte för trettio kronor.
Ryan Adams sjunger "I will fix it good"
Portkoden, hissen, skrivbordet.
Dagens städmusik
Påsken i bilder
Läs inte detta!
Påskfrukost
En milstolpe för Peturo
Kulturkrock i Strömstad
Varje år är det likadant. Tidningarna älskar att skriva om när norrmännen kommer till Strömstad under påsken. Polisen får dåndimpen och drar på så mycket att man skulle kunna tro att al-Qaida och Reclaim The Streets slagit sig samman för en invasion av den lilla räkfiskemetropolen på västkusten.
De spärrade av innerstan, ställde sig vid huvudgatan och släppte bara in bilar in i centrum som - enligt deras bedömning - höll måttet. Det vill säga inte innhöll norrmän i grupp. Helst nyktra svenskar. Helst nyktra strömstadbor.
Märkligt. Vilken lag det hela grundade sig på vet jag inte riktigt.
Nu drar vi till Blåkulla
Lite att bita i på jobbet
En vanlig arbetsdag blir med andra ord aldrig tråkig.
Om choklad och Göteborgs yngsta barista
Thriller på Egg & Milk
– Jag vet inte riktigt vad jag kan säga om min karaktär. Det är en speciell kille, man kan inte riktigt svara på om han är ond eller god. Men det är en rätt intressant roll, säger Jonas Karlsson i Aftonbladet.
Du kan läsa mer om filmen här, här och här.
Därför återförenades halva Beatles ...
Väldigt clever t-shirt
The Elliots: The Final Frontier
Kingdoms of Grace, som i ärlighetens namn är ett ganska kackigt framtidsäventyr, har tidigare bara funnits tillgänglig på webben. Serien är en märklig blandning av tecknade och filmade avsnitt med riktigt kassa skådisar i rollerna. Så kolla inte in den smörjan för guds skull. Lyssna på musiken istället!
