Musikboom för terrorister
Jag är terrorist. Jo faktiskt. Den brittiska regeringen har terroristklassat Island och islänningarna.
Jag är islänning, alltså är jag terrorist. På Island är folk förbannade och det kan man ju faktiskt förstå. Man har till och med startat en websajt med en namninsamling i protest mot behandlingen. Ilskan riktar sig i första hand mot Gordon Brown som uttalat sig i hårda ordalag om vikingafolket och dess ansvarslöshet. Över 70.000 har just nu skrivit på insamlingen på sajten www.indefence.is.
Samtidigt slår skivförsäljningen alla rekord på Island. Hur ska man tolka det egentligen? Att turisterna får mer för sina pengar och shoppar mer än vanligt är helt klart. Och att det isländska musikundret har luft under vingarna just nu är också helt klart, aldrig har det lilla landet haft så många erkända namn med på den internationella musikscenen.
Men kanske är det något annat också?
Kanske fungerar musiken som tröst i dessa tunga tider.
Kanske tittar islänningarna ut över havet med Múm i hörlurarna, knyter näven i fickan och tänker:
"Musiken kan inte ta ifrån oss i alla fall...brittjävlar!!!"
Nyckelhålsmärkt
- Vi vill inte riskera att göra fel! Därför är vårt besked solklart. Vi tar ner nyckelhålsannonsen. Som plåster på såren för övertrampet levererar Delicato i dag nybakade chokladtårtor med texten "Förlåt" till Livsmedelsverket i Uppsala, säger Peter Larsson.
Blogg comeback!
Det längsta uppehållet i den här bloggens historia är nu över. Jag sitter på lunchen på jobbet och känner mig sliten efter en tuff arbetsvecka och en minst lika tuff helg. Men det har mest varit skoj faktiskt.
Sångpremiär...
Min första sånglektion med mina två bandkollegor Mathias och Christian var riktigt rolig. Vi kände oss som en övermogen gosskör när vi sjung Feel av Robbie Williams för en sångpedagog som säkert var tio år yngre än oss.
..lite jobbsnack...
En presentation för en av våra kunder på jobbet gick bra. Vilket var skönt med tanke på att det blev nattarbete kvällen innan och jag fick flyga till Stockholm för mötet.
...lite bandsnack!
The Elliots åkte till Gåsö utanför Lysekil för att spela in nya låtar. Det var ett äventyr. Först fraktade vi över all utrustning (och fyra backar öl) i en liten båt mitt i natten och det blåste ganska rejält. Vi var dyblöta när vi kom fram. God mat, god dryck och ganska mycket musik blev det medan vinden och regnet yrde utanför husknuten. Sent på natten, stärkta av öl, diskuterade vi bandets planer och våra ambitioner med musiken. Djupt och förrvirrat på samma gång, som bara vi kan. Väldigt kul men samtidigt lite slitsamt.
Vi fick samtidigt besked om att ännu en låt blivit placerad i en serie av vår amerikanska agent. Den här gången är det inte en TV-serie, utan en webbaserad animerad serie som heter Kingdoms of Grace. Låten heter Beautiful Wonderful och är med i avsnitt 8.
Du kan ser serien på adressen: http://www.kingdomsofgrace.com
Se på dina skor. Andra gör det.
En hektisk vecka på reklambyrån ligger framför mig. Lite ångestladdat, med deadlines och massor av möten. En pitch på en ny kund. Två helsidesannonser. Ett kampanjpresentation i Stockholm. En DM-kampanj och en mässmonter. Och imorgon ska jag ta min första sånglektion. We try harder.
Fyllehistoria
Helgen är här. Varför inte diskutera lite historia på lördagsfesten...
Hösten är räddad!
Nu har jag köpt två DVD med alla avsnitten av den klassiska komediserien Hemma Värst. För dig som är under tjugofem, alternativt är över tjugofem och var i koma under åttiotalet, så kan jag tipsa om att det är en av världens roligaste TV-serier någonsin. Den sändes i SVT 1985 och blev en stor succé, åtminstone bland tonåringarna. Jag överdoserade ganska kraftigt på Hemma Värst och kan fortfarande återge långa delar av dialogen utantill. Nyligen har jag upptäckt att många andra i min ålder gjort precis samma sak. Så där sitter vi och fyller i varandras meningar medan vi försöker minnas handlingen i de tolv avsnitten. Några kvällar framåt ska jag sjunka ner i tv-soffan och fräscha upp minnet ordentligt...
New York New York
Jag har aldrig varit i New York. Alla har varit i New York. Men inte jag. Ändå läser jag nätupplagan av New York Times nästan varje dag och längtar till New York. Om jag skulle flytta dit så skulle jag ha en takterass med utsikt. Jag skulle dricka min latte ur en pappersmugg som det står "We are happy to serve you" på. Och jag skulle gå på en basebollmatch. Äta varmkorv. Dricka öl på Brooklyn Brewery. Och i min iPod skulle jag lyssna på Harry Nilsson.
Magplask i Atlanten
Nu har jag tittat på de isländska tv-nyheterna. Hujeda mig, vilken soppa.
Bara två av nyheterna handlade inte om bankkrisen som drabbat Island extra hårt. Det är helt klart inte kul att vara islänning för tillfället. Gordon Brown har förklarat krig mot de vidlyftiga vikingarna och till och med fryst isländska bankers tillgångar med hänvisning till terroristlagstiftningen. Under tiden har ryssarna räddat samma banker med gigantiska lån (det sägs att de vill få tillgång till öns strategiska läge mitt i Atlanten för att kunna göra extravaganta expeditioner till Nordpolen) och på E-bay har någon lustigkurre lagt ut hela nationen till försäljning. Utropspriset låg på 99 cent.
Folket bunkrar mat och kontanter. En del matkedjor och klädbutiker hävdar att hyllorna kommer att gapa tomma om någon vecka eftersom de inte kan importera varor längre. Och det är huggsexa om de skuldtyngda isländska bolagen som äger företag över hela världen. En av de drabbade finansmännen, Björgolfur Gudmundsson, äger till och med ett engelskt fotbollslag. Sånt brukar vara ett tecken på ekonomisk hybris.
Min moster och hennes man jobbar på en av de tre bankerna som staten nu tagit över. Alla anställda fick sparken och blev samtidigt av med alla sina aktier i banken. Som tur var återanställdes mina släktingar igen - fast med sänkt lön. Totalt fick 300 personer sluta. Sådan ser verkligen ut just nu får många islänningar. Medan andra brottas med dyra lån, dyr bensin och annat jobbigt.
Som sagt. Hujeda mig, vilken soppa.
Det enda som är bra i hela den här historien är det verkar som det äntligen kan bli överkomligt att resa dit. Priserna på resor och boende kommer med största säkerhet att falla rejält. Alltid något. Jag kanske ska ta en tur dit i sommar och dra mitt strå till stacken genom att stödja turistindustrin? Vi får se...
Bara två av nyheterna handlade inte om bankkrisen som drabbat Island extra hårt. Det är helt klart inte kul att vara islänning för tillfället. Gordon Brown har förklarat krig mot de vidlyftiga vikingarna och till och med fryst isländska bankers tillgångar med hänvisning till terroristlagstiftningen. Under tiden har ryssarna räddat samma banker med gigantiska lån (det sägs att de vill få tillgång till öns strategiska läge mitt i Atlanten för att kunna göra extravaganta expeditioner till Nordpolen) och på E-bay har någon lustigkurre lagt ut hela nationen till försäljning. Utropspriset låg på 99 cent.
Folket bunkrar mat och kontanter. En del matkedjor och klädbutiker hävdar att hyllorna kommer att gapa tomma om någon vecka eftersom de inte kan importera varor längre. Och det är huggsexa om de skuldtyngda isländska bolagen som äger företag över hela världen. En av de drabbade finansmännen, Björgolfur Gudmundsson, äger till och med ett engelskt fotbollslag. Sånt brukar vara ett tecken på ekonomisk hybris.
Min moster och hennes man jobbar på en av de tre bankerna som staten nu tagit över. Alla anställda fick sparken och blev samtidigt av med alla sina aktier i banken. Som tur var återanställdes mina släktingar igen - fast med sänkt lön. Totalt fick 300 personer sluta. Sådan ser verkligen ut just nu får många islänningar. Medan andra brottas med dyra lån, dyr bensin och annat jobbigt.
Som sagt. Hujeda mig, vilken soppa.
Det enda som är bra i hela den här historien är det verkar som det äntligen kan bli överkomligt att resa dit. Priserna på resor och boende kommer med största säkerhet att falla rejält. Alltid något. Jag kanske ska ta en tur dit i sommar och dra mitt strå till stacken genom att stödja turistindustrin? Vi får se...
Don't panic - it's organic
Fint på Lindex...
Nu är jag äntligen normal
Förr: Onormal Nu: Normal
Imorse vägde jag mig och då hade det plötsligt hänt. Jag var normal. Inte längre överviktig enligt BMI-skalan. De digitala sifforna snurrade till och stannade på...92,6 kg! Fyra hekto under överviktsgränsen.
Jag startade min viktnedgång i april i år.
Då vägde jag 116,3 kg.
Totalt har jag gått ner 23,7 kg.
Midjeomfånget har minskat 10 centimeter.
Just nu motionerar jag 3-4 gånger i veckan.
Jag har firat med ett glas vin . Tjoho!
Ett ögonblick
Reklamigt
- En latte tack!
- Tjena tjabba hallå.
- Reklam, reklam.
- Det är mycket nu...
- Tjena tjabba hallå.
- Reklam, reklam.
- Det är mycket nu...
Månadens Rockumentary
Snart startar vi (med största sannolikhet) ett nytt bloggprojekt för The Elliots. Den här lilla filmen är ett smakprov. Tanken är att dokumentera arbetet med våra nya låtar, som eventuellt ska bli en en ny skiva nästa år. Återkommer med mer info.
David Urwitz på vita duken
David Urwitz har med fyra låtar i långfilmen Kärlek 3000 som har premiär på biografer landet runt den 14 november. David har spelat in låtarna hos Charles Storm i Studio Cloudchamber, där vi i The Elliots också har huserat.
Varje gång David har släppt en skiva har recensenten på Göteborgs-Posten gått upp i spinn och i braskande rubriker skrivit att "NU är det dags för det stora genombrottet!" Jag tror att han syftar på ett medialt genombrott i Stockholm. För i riksmedia är David Urwitz fortfarande ett okänt namn.Trots det har han redan sålt ovanligt många fullängdsskivor och singlar på sitt eget bolag, utan uppbackning från någon skivbolagsjätte.
Men nu tror jag att genombrottet faktiskt kan komma - om Kärlek 3000 blir en framgångsrik film vill säga. Att höras i ungdomsfilmer har visat sig vara en säker ingång till hitlistorna. Broder Daniel fick sitt breda genombrott i Fucking Åmål, Daniel Lemma blev flitigt spelad i radio när han gjorde musiken till Jalla Jalla. För att inte tala om alla hitlåtar som soundtracken till amerikanska filmsuccéer genererar på löpande band.
När jag ser videon och filmklippen får jag känslan av att Kärlek 3000 kan bli en tonårshit. Kanske inte i klass med Fucking Åmål, men tillräckligt stor för att David Urwitz ska kunna få en rejäl skjuts i karriären. Det förtjänar han.
En dyr utflykt till en fin affär
Okej, jag får väl erkänna att jag kanske inte spenderar alltför mycket tid med att laga mat hemma, men jag har fått lite inspiration den senaste tiden. Jag har gjort två halvlyckade försök att baka surdegsbröd och tänker fortsätta experimentera med bakningen ikväll. Jag gillar självklart också att brygga espresso på min nyreparerade Giotto. Alltså var det i baktillbehörs- och kaffeavdelningen som jag spenderade min mesta tid.
Inköpen blev följande:
1 rund jäskorg för bröd
1 avlång jäskorg för bröd
1/2 kg espressobönor, Yellow Burbon från Brasilien
1 sumplåda med tampermatta till espressomaskinen (som man knackar ner kaffespill i)
1 lyxig hushållsvåg (som jag trodde kostade 249 kr, men i själva verket gick på 599 kr såg jag precis på kvittot!!)
Vad slutsumman hamnade på, förblir dock en väl förborgad hemlighet...
Torsdagsrep
The sun is setting down
on this godforgiven town
and I'm heading home now
Feeling lost and out of place
I am bleeding from my face
but I'm heading home now
Vad betyder texter till låtar egentligen? Jag fattar sällan innebörden, men tillsammans med melodin får de ofta ändå en mening. Åtminstone om det klickar mellan orden och tonerna.
Noel Gallager sa i en intervju jag läste någonstans att han inte har en aning om vad orden till Wonderwall betyder, de bara lät bra när han skrev dem. Ändå är jag helt övertygad om att miljontals människor har nynnar med och tyckt att innebörden är helt självklar. And after all...I'm your Wonderwall. Jag är tyvärr kass på texter. Jag skulle inte ha en chans i helvetet om jag ställde upp i den där TV-showen där den som minns flest sångtexten vinner (Heter den Singing Bee?).
Det värsta är att jag inte ens minns mina egna texter som jag skriver till The Elliots. Och inte heller vet jag alltid vad de handlar om. Ovanstående rader snickrade jag ihop på cirka fem minuter idag. Orden låg skönt i munnen. Ge mig lite tid, så kanske jag vet vad de betyder också...
I will espresso myself
Yes, vilken skön överraskning! Idag kom min espressomaskin tillbaka efter att Anna lämnat in den på repararation. Verkstaden har bytt pump och packningar och sett över hela maskinen. Den funkar faktiskt bättre nu än när jag först fick den. Nu ska jag njuta av latte varje kväll. Tack Anna!
