Ett viktigt meddelande
Jag ska springa en mil på lördag. En mil genom stadens centrum tillsammans med 10.000 andra löpare. Vad vill jag bevisa? Vad vill de andra 9.999 löparna bevisa? Och för vem?
Jag säger till mig själv att jag springer för att det är kul. Njutningsfyllt till och med. Att känna lungorna frusta, blodet pumpa och svetten rinna. Jag gör det för hälsans skull. Jag mår så bra. Och det är såå sköönt efteråt. Allt det där är visserligen sant. Men självklart finns det ett betydande inslag av fåfänga och tarvlig tävlingsinstinkt också.
Jag läser Bodil Malmstens blogg:
"Det hjälper inte.
Ett råd, en order till alla kvinnor som fortfarande befinner sig på rätt sida sextio, femtio, fyrtio, trettio, tjugofem, till alla som befinner sig i riskgruppen, kvinnor som män:
GÅ INTE PÅ DET.
Dagkräm, nattkräm, halskräm, ögonkräm, handkräm, fotkräm, kräm mot celluliter, kräm för celluliter, massage, ligga med benen högt, lågt, workout, jazzbalett, jogging, jag har ätit grönt, ätit rött, ätit fettfritt, ätit fettbemängt, gös, jag har levt på spannmål, på levande föda, på död föda och vegeterande.
Det finns ingenting jag inte har gjort och det hjälper inte, det ändrar ingenting - hoppa över det.
Lägg pengarna på parfym, champagne, Läkare utan gränser, leksaker till barn, en ny bil, en bukett liljor, gladiolus, en DVD-box, Mad Men, The Shield, Sopranos, res någonstans där allting är vackert och vänligt, snorkla bland koraller, vindsurfa, dansa med vargar och lamm.
Ha så roligt som möjligt så länge det varar.
Att stoppa åldrandet är som att försöka stoppa tidvattnet med lillfingret, jag vet, jag har försökt.
Det finns ingen bromsmedicin mot tiden."
