Jag är en surdeg
Jag satte en surdeg förra helgen. Läs om det här. Idag började jag att baka brödet. Receptet är enkelt: vetemjöl, vatten, jäst, salt och surdeg. That's it.
Degen är på jäsning just nu. Jag väntar tålmodigt, men tycker inte att det verkar hända så mycket.
Varför är det alltid så att bakning och matlagning ofta verkar roligare i teorin än i verkligheten? I min hjärna ska det vara som en matlagningsshow på TV. Enkelt, roligt och livsbejakande. Men i verkligheten är det ofta kladdigt och söligt.
Dagens bakningsprojekt har varit precis så. Jag har ingen matberedare, så jag fick knåda ihop degen på köksbänken. Men eftersom degen var ganska vattnig och lös, så var snart hela köksbänken inkletat i ett tjockt lager vattnig deg. (Den hade funkat som leråker för tennsoldater...att återskapa Slaget vid Lützen hade varit en enkel sak.) Mina händer var inkletade i deg. Min skjorta hade degfläckar. Mina byxor hade degfläckar. Deg, deg, deg.
Om tio minuter ska jag dela upp degen i två eller tre delar för fortsatt jäsning i kylen över natten. Först imorgon är det dags för gräddningen i ugnen. Vi får se om det blir något gott bröd eller bara pannkaka av alltsammans.
Jag rapporterar imorgon...over and out...
Kommentarer
Trackback
