Städdag i Strömstad...

Strömsån och Strömstads Tidning    Coop Strömstad    Strömstads Stadshus    Skyltfönster i Strömstad

Denna dag, en evighet. Så känns det i alla fall. Jag och Strömstad är inte på samma våglängd. Vet faktiskt inte hur jag fick idén att starta ett café i den här staden? Mitt minne är svagt på den punkten. Två år har passerat, under tiden har jag åkt som en räktrål mellan Göteborg och Strömstad. Fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka... 

Tröttsamt. Så vi tog ett familjebeslut: Någon annan får sköta verksamheten i Strömstad den här sommaren. Ett klokt beslut tycker jag. Jag hade jobbat alldeles för mycket och varit borta från familjen onödigt ofta. Så istället för jobb sex dagar i veckan blev sommaren en lång, skön semester. Vilsamt och nyttigt för mig, men sanningen att säga har det inte gått särskilt bra för caféet under tiden.

Istället för bagels och amerikanska pannkakor som vi säljer på Egg & Milk i Göteborg, har vi den här sommaren istället satsat på falafel och shish kebab. Vi har till och med bytt namn från Egg & Milk till Oriental Café. Föreståndarens smak och preferenser har fått styra. Tyvärr sammanföll dessa preferenser inte med kundernas. Så nu lägger vi ner caféet och säljer det. That´s life!

Så idag har jag och Anna kört till Strömstad. (Brum, brum...Strömstad here we come!) Sedan har i städat i nio timmar i sträck. Först på caféet i sju timmar. (Svabba, torka, diska, sopa, slänga...) Sedan i vår lilla övernattningslägenhet. (Svabba, torka, diska, sopa, slänga...) Och till sist har vi kört  tjugo mil tillbaka. (Brum, brum...snark...tråkig väg...är vi inte hemma snart?).

Ryggen värker. Fingrarna luktar klor. Livet är ett äventyr.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0