Sånger från Andra Långgatan

I morse vägde jag 30 kg mindre än för drygt 6 månader sedan. Det är värt att firas tycker jag. Kanske med en öl lite senare ikväll rent av. Det skulle ju vara väldigt crazy - en öl på en onsdag!

Jag har på ett mycket vetenskapligt sätt noterat vikten dag för dag. Och vad kan man dra för slutsats av det? 

Tja. Den första månaden gick jag ner ganska snabbt. Då bytte jag ut alla måltider mot Modifast. Fast då kan man också notera att magens omfång inte minskade särskilt mycket i förhållande till vikten, det ser man på den röda kurvan.

Sedan kom sommaren. Då grillade jag och drack öl och vin oftare än vanligt. Det märktes tydligt på den blå viktkurvan som nu vände uppåt under semestern. Magen var ändå lika stor. Under sommaren började jag att springa då och då. Så efter semestern satte viktnedgången fart igen och magen minskade faktiskt gradvis i omfång. Kors i taket!

De senaste 1-2 månaderna springer jag 4-5 gånger i veckan. Det har satt ordentlig fart på förbränningen, varje vecka har fläsket blivit lite mindre dallrigt kring naveltrakten. Men ändå är det där som problemet kvarstår. Rent viktmässigt har jag just nu uppnått min idealvikt. MEN! Jag har fortfarande för mycket bukfett för att det ska vara hälsosamt.  Istället för nuvarande 106 cm runt magen borde jag ligga mellan 90 och 95 cm.

Alltså är mitt nya mål att minska magomfånget. Jag har börjat att träna magmusklerna med några övningar som Anna givit mig. Dagens träningsvärk skvallrar om att det redan givit lite effekt.

En oväntad sidoeffekt av viktprojektet är att jag är nära att bli smalast i The Elliots. Bara en enda rocker är smalare just nu (Jag nämner inga namn) och det säger jag inte för att skryta (Eller jo, det gör jag faktiskt!). Skulle jag bli smalare än honom, så är det första gången i bandets 18-åriga historia som jag inte är överlägset fetast. Bara en sån sak...