Sånger från Andra Långgatan

En av mina största läsupplevelser utanför det vanliga skönlitterära bokformatet är Watchmen, en serieroman som kom ut i slutet av åttiotalet. Watchmen blev en inspirationskälla och föregångare till många mörka grafiska noveller och serier som sedan följde. En våg som gått över i en motsvarande filmvåg, nu senast med Batman-rullen The Dark Night.

Det var i alla fall omvälvande läsning för mig som vuxit upp med Stålmannen, Läderlappen och Fantastisk Fyran. I Watchmen tar författaren Alan Moore den vanliga superhjältesagan till en helt annan nivå. En mer realistisk och jordnära nivå. Här är superhjältarna både kantstötta och utstötta, ett gäng labila typer med ovanliga förmågor som de har svårt att hantera. Berättelsen är textrik, formen visuellt innovativ. Gott och ont är bara relativa begrepp.

Många andra grafiska noveller har blivit film, men konstigt nog inte Watchmen. Förrän nu vill säga. Jag vågar inte ha några höga förhoppningar på det färdiga resultatet, men bilderna från filmen ser helt okej ut. Svenskan Malin Åkerman spelar Silk Spectre i tajt svartgul dräkt...